Mina steg knarrar i snön när jag går en promenad för att komma till min bästa väns hus. Jag kommer på mig själv att jag går och ler på grund utav det vackra vädret och för att tunga saker som har orsakat stress har lyfts från mina axlar. När jag ler till folk som jag möter så verkar de tro att jag går på något, som går runt och ler som en tok åt folk jag inte känner. Jag tänker på hur reserverade vi svenskar kan vara, vilket är synd. Så jag fortsätter att le och hälsa på folk jag inte känner och aldrig sett förut, bara för att jag känner för det.

Denna helg har jag umgåtts med mina vänner, varit ute, kollat på handboll och tränat. En alldeles lagom helg där jag har sovit ut och tagit dagen som den kommer.
Nu är det inte långt kvar till jullov, närmare bestämt 10 dagar. Åh, vad skönt det ska bli med lov. Ingen skola, ingen stress. Umgås med vänner, njuta av juletiderna och invänta det nya året.

Både igår och idag har jag även namnsdag. Igår var det Anna som jag heter i mellannamn och idag är det Malin. Grattis till mig! Om namnsdag nu är något att gratta för?